Idag har varit en skön dag, sol och värme!
Grillade med fina Carina på kvällen också och hade supermysigt!
Imorgon ska vi till Sörping med klassen och göra nåt jag inte riktigt har fattat än, och jag hoppas att det var halv nio vi skulle samlas i skolan först. Haha annars blir det jobbigt.. Men vet ni vad det bästa är?
Det är att jag ska åka till Stockholm efter skolan. Mitt kära Stockholm!
Jag ska förhoppningsvis träffa älskade Nadja innan hon åker till Turkiet. Min allra käraste syster ska föda och min underbara vän My tar studenten. Fullt schema med andra ord!
Och kanske kan man hinna med att åka in till stan på lördag och se Oscar in action. Han ska jobba på maddes bröllop. Och fy fan vad jag saknar den pojken, för allas vetskap.

Nä nu ska jag sova så jag orkar upp imorgon. :) puss på er!

13 år. Sug på det lite. 13 år.

Vi har lekt med dockor tillsammans. Vi har gått i skolan tillsammans. Vi har bråkat tillsammans. Vi har hatat våra föräldrar tillsammans. Vi har skrattat tillsammans. Vi har gråtit tillsammans. Men allt har vi gjort tillsammans, och det är det som har någon betydelse.

Hon har gjort bra val i livet. Hon har gjort dåliga val i livet, precis som jag och alla andra. Jag har tyckt att hon valt fel i vissa lägen och undrat hur fan hon tänkte egentligen, men i slutändan så kommer jag ändå stå där och putta på när det går trögt för henne. Jag kommer alltid ha en axel att luta sig mot och den där lilla extra energin för att bära henne när hon inte orkar själv.

Känner du nu? 13 år.
Vet du hur långt tid det är?
När man levt 13 år så har man gått i skolan halva livet. Du har nyss gått från att sitta i mammas knä till att börja sminka dig. Du vet allt och tror att du alltid har rätt.
Det är nästan en halv linjal, nästan 4/5 av 20.
Det är så länge jag har känt henne. Hon som får mina knän att darra. Hon som får mitt hjärta att slå dubbla slag. Hon som kan få mig att känna mig vacker när jag precis har vaknat efter gårdagens fylla. Hon som vet precis vad hon ska göra för att få mig att skratta. Hon som alltid kommer finnas där i alla lägen. Hon som inte dömer för ett snedsteg jag gjort.

Det är ren och skär kärlek. Rakt igenom.
Inte den kärleken man känner till sin partner. Inte heller den kärlek man känner till sina barn, föräldrar eller husdjur.
Det här är den kärleken man känner till sin äldsta och bästa vän. Den vännen som för alltid kommer vara närmast ditt hjärta.
Det här är ingen vanlig vänskap, det är inget systerskap. Det är så mycket mer än det.
Jag älskar dig så mycket att det gör ont ibland. Utan dig hade jag inte varit den jag är idag.
Det är från dig jag får min styrka och jag vet att vi kommer gå hand i hand genom hela livet, om än på avstånd.

Jag saknar dig varje dag och kommer alltid att älska dig till månen och tillbaka. <3

Kyss mig som om hela världen stod på spel.
Säg att du aldrig kommer lämna mig.
Ta min hand och håll det löftet.

En fin dag med ännu finare personer. Lunch och glass i stan med min älskade Nadja och lilleman. Som jag saknat er! <3

Vet ni vad det fina med bra vänner är? Jo det är att det spelar ingen roll om man inte pratat på ett tag, eller om man inte ses varje vecka. Man vet ändå att är det något så kommer personen finnas där.

Döm mig gärna, säg att jag är dum i huvudet, att det är idioti att jag åker land och rike runt, lägger alla mina pengar på att få se 90 minuter fotboll. Gör det. Men kom inte och grina sen när jag säger samma sak om någonting som du håller kärt.
För mig är Bajen religion.
Igår åkte jag Norrköping-Stockholm-Borlänge-Stockholm för att se Bajen spela. Vi vann. Jag drog mitt strå till stacken. Jag va där och sjöng.

Idag var det hockey på schemat. My hade fixat plåtar genom laget hon tränar och gratis vm tackar man inte nej till. :)

Imorgon blir det lunchdejt med fina Nadja och Charlie. Som jag saknat dom!
Sen är det tåget till Norrköping som gäller och så får vi se vad kvällen har att erbjuda.


"I min skalle där har jag bara Bajen, och mitt hjärta är helt grönt och vitt. Och jag reser över hela världen för följa Hammarby!"

Foto från Hammarby Foto.

Idag har jag en riktig mammadag. Jag vill bara hem till mamma och vara liten igen. Inga idioter till killar, inga ansvar och inga problem.
Jag saknar min mamma fruktansvärt idag. Jag riktigt känner hur det bränner innanför ögonlocken.
Barnsligt? Inte alls.
Testa själv att bli huggen i ryggen av den du trodde var en av de personer som stod dig närmast.

Mamma har alltid funnits där för mig. Hon har gjort allt som står i hennes makt och lite till för att jag och mina syskon ska ha det bra.
Hon har skrattat med mig, gråtit med mig och alltid tröstat mig när jag haft det tufft. Utan henne hade jag aldrig kommit så långt som jag nu gjort.
Jag älskar dig dag som natt, sommar som vinter.
Och just idag är jag inte stark, just idag vill jag att du stoppar om mig i sängen och klappar mig i pannan tills jag somnar. Just idag vill jag att du ska vara här hos mig.
Jag saknar dig.

Tänk så fort älska kan förvandlas till hata. Linjen är tunn och det är allt för lätt att blåsa över någon på andra sidan.
Du hade min respekt, den minskar för varje dag som går.
Det kommer slå tillbaka, med dunder och brak. Det gör det alltid förr eller senare.
Du säger att du har hjärtat på annat håll. Som du beter dig så betvivlar jag att du ens har någon hjärta. Något samvete finns då i alla fall inte.
Det där med att vänner kommer i första hand verkar inte vara sant.
Den respekt som du har förlorat hos mig kommer ta en jävla tid att bygga upp igen, en tid som du inte kommer få av mig.

Lev ditt liv som du vill, men kalla mig fan inte för din vän om du inte tänker behandla mig efter det.
Vill du lämna mitt liv? Säg det direkt isf så kan jag visa dig ut.

Ja nu grinar jag ut ordentligt, ta åt dig eller inte. Men jag är så jävla äcklad just nu. Mycket av det jag sagt kommer jag säkerligen ångra imorgon. Men ibland behöver man få ur sig massa skit.

Som jag skrev i tidigare inlägg;
Should've known better than this, and I hope it hits you right between the eyes.

God natt.

Det är så jävla skönt att fotbollen är igång igen. Man glömmer liksom alla problem när man står där på läktaren och skriker för det lag som står en närmast hjärtat.
Bortapremiär, ni som vet förstår. Borås tur och retur igår. Öl, sång och mer öl på bussen ner. Nya bekantskaper. Det är något visst med bortaresor.
Idag mår man som man förtjänar men ändå sitter jag i skolan. Krigare? Det skulle jag nog säga!

Jag har med idag endast två dagar kvar som tonåring. Det känns rätt märkligt faktiskt. 20, det känns som en sån där ålder när man tar klivet över på vuxensidan på riktigt. För att aldrig någonsin återvända.
Men jag hoppas att det blir en oförglömlig dag. Jag har aldrig riktigt firar mina födelsedagar, bara middag hemma med familjen.
Men imorgon ska jag och några kära vänner ut och fira mig på tolvslaget. Sen på söndag ska jag, Amanda och My hem till mamma där det väntar middag och födelsedagsfirande med henne o h Micke och hela släkten.
Ja, tiden går fort hörreni! Och den går bara fortare och fortare för varje år. Ta vara på det ni har, Medans ni har det.

Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig själv.

Kom änglar kom älvor det börjar bli kallt. Graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis, det fryser nu sakta till is.
Kom änglar kom älvor det börjar bli kallt, här sitter jag och vaddar såren med salt. Det går åt helvete med allt.

I hate myself for loving you.

Ikväll blir det middagsdejt med denna skönhet. :)

Ibland behöver jag någon som kan trösta mig när jag är ledsen. Någon som finns där och bryr sig, vare sig det är något stort eller litet.
Ja ibland behöver jag känna att det finns någon som bryr sig och som tröstar mig när jag är ledsen.

Idag fick jag åka och hämta kläderna från me&i.. Och gissa om jag blev lycklig?! Jag hade köpt en rosa tröja/tunika och en mössa och herre min skapare vad båda två var sköna! Jag kommer bo i både tröjan och mössan..
Helt klart värt pengarna!

Här är mössan! :)

Det här med att sova själv är nog inte riktigt min grej. Inte alls faktiskt.
När O var i Älvdalen en vecka gjorde jag inget annat än att räkna ner dagarna tills han skulle komma hem.
Idag fick jag ett samtal om att han var tvungen att vara kvar på jobbet i natt = jag får sova själv!
Men jag får ju glädjas åt att det bara är en natt.

Har ni någonsin saknat något så mycket att ni känner er illamående?
Ibland känner jag så. Jag bor 20 mil från min mamma, 20 mil från min pappa, 20 mil från mina syskon och 20 mil från mitt liv.
Mamma i Västerås, pappa i Stockholm. Det är svårt att få både tid och pengar att gå ihop.
Jag tog ett stort beslut att flytta och plugga i Norrköping. Det kändes bra då, och det känns fortfarande bra, men ibland längtar jag tillbaka till Stockholm och till det liv jag hade för bara några månader sen och jag funderar i stort sett hela tiden på att flytta tillbaka. Men då kommer alla andra frågor också. Var ska jag bo? Var ska jag plugga? Kommer det verkligen att bli bättre eller flyr jag bara?

Nej jag ska gå klart den här terminen i alla fall så får vi se i sommar. Det kanske känns bättre med tiden.

Vet ni något som jag blir riktigt leds på? Jo personer som först och främst blir sura för att jag flyttar, varför inte vara glad för min skull?
Och till det andra; varför är det alltid jag som ska åka till dessa personer för att träffad? Dom kan ju lika gärna åka hit?
Nej då får man ursäkter som "det är för långt", "det är för dyrt", "jag måste plugga" och "jag har annat att göra också"..
Men vet ni? Jag har precis lika långt till er, jag har inte mer pengar än ni att lägga på resor, jag går också i skola och jag har faktiskt också annat att göra!
Så tänk på det om du har en kompis som flyttar, HON KAN INTE ALLTID ANPASSA SIG EFTER DIG!

Om jag hade en kompis som flyttat x antal mil så skulle jag vara väldigt spänd på att få se hur hon lever efter flytten. Och varför? Jo för att jag bryr mig.

När jag flyttade till Västerås var det endast TVÅ av mina närmaste vänner som var där och hälsade på. Det gör mig faktiskt uppriktigt ledsen, man trodde ju att man betydde mer än så.
Men ni som var där vet vilka ni är och jag älskar er för det.

Men vet ni? Det är slut på detta nu! Jag tänker inte åka till dig bara för att du vill ses. Om du vill träffas så får väl du komma hit?!
Nej nu blev jag riktigt upprörd!