No woMEN no cry.
Sista höstmatchen på Söderstadion.
Kriga Bajen!
Det finns något jag värdesätter mer än annat.
Och det är er, älskade underbara personer!
Nu ska vi på underklädesevent.
Härliga onsdag! En riktig mysdag med Nadja och lillfisen. :)
Nu är vi på väg mot Östermalm och ska på ett underklädesevent. Känns som att man vill åt goodiebagen!
Sammanfattning av helgen.
Det har varit en riktigt mysig helg!
I fredags kom Oscar hit och lagade en trerätters till mig. Det bjöds på Broccolisoppa till förrätt, sjukt god även för mig som inte gillar grönsaker. Till varmrätt blev det kött, potatisgratäng och rödvinssky. Efterrätten var en chokladmousse gjord på mörk choklad. Huuuuur mysigt som helst!
I lördags var vi iväg till Stockholm för att äta middag med pappa och hans sambo. Vi åt på en restaurang vid Hötorget, mycket gott!
I går så gjorde vi inte så mycket, var iväg till mormor och morfar och fikade och sen kollade vi på film på kvällen.
Idag försökte vi sätta på solfilm på bakluckan av hans bil men det blev inte alls bra och vi lackade så han ska lämna in den och få det gjort istället. Men vi försökte i all fall!
Nu ska jag sova för nya äventyr i veckan!
"Det kanske tar en dag.."
Trodde jag ja.. Började att städa mitt rum i tisdags och tänkte att det fixar jag på en dag så kan jag ta resten av lägenheten på onsdag och på torsdag. Men ack så fel jag hade då. Det har nu gått två dagar och jag är ännu inte färdig. Visserligen har jag målat om mina väggar också men herregud va mycket skit jag samlar på mig. Hälften av alla grejer behöver jag inte ens. Och det är väl det som har tagit tid, att sortera alla mina saker och kläder.
Men imorgon kommer det bli klart så jag kan städa resten av lägenheten.
Mamma kommer hit imorgon vid tio imorgon och hjälper mig också för på fredag kväll ska allt vara klart och det ska vara hööög mysfaktor i denna lägenhet.
Men vad händer resten av veckan då?
Jo torsdag vet ni ju redan.
På fredag ska jag väl fixa till det sista med alla småsaker, jag ska handla för på kvällen kommer Oscar och då har han lovat att laga middag åt mig!
Känns kanske lite knas att han ska laga mat åt mig hemma hos mig. Men men, får se vad det blir.
På lördag ska vi åka till Vallentuna och träffa Nadja en stund på dagen och sen på kvällen ska vi äta middag med Ingrid, pappa, Jimmy, Amanda och Amandas pojkvän. Sen ska vi hem och bara myyysa!
Söndag har vi inga planer för så får se vad som händer. Kanske bara ligger hemma och slappar!
Ja det känns ändå som att veckan kommer gå fort. Det är redan onsdag/torsdag!
Nu ska jag nog sätta på en film och försöka sova eftersom mamma kommer vid tio!
Denna idiotiska tid..
Det är så sjukt jävla svårt med alla dessa måsten, alla beslut och massa annat man bara mååååste göra när man är vuxen. Ta mig tillbaka några år, till den tiden då man slapp alla beslut som skulle fattas och alla problem med pengar, kärlek och känslor.
Jag är kär. Jag är förbannat jävla kär och äntligen har jag erkänt det för mig själv. Men varför ska man alltid bli kär i fel kille? Han har inte samma känslor som jag har för honom. Men ändå så skulle han tycka att det vore kul om jag flyttade hem till honom..
Jag förstår mig inte på honom ibland, men ändå så rusar kärleken omkring i kroppen på mig när jag tänker på honom, när jag ser honom, när jag hör hans röst.
Samtidigt som jag är så fruktansvärt kär i honom så har jag andra känslor som att jag lätt blir irriterad på honom, tycker att han är en riktigt idiot och så vidare. Men det kanske är nån försvarsmekanism.. Eftersom han tydligen inte är kär i mig så vill jag väl försöka få ner mina känslor för honom.. Jaa jag vet då inte!
Kär är jag i alla fall..
Och vi har tidigare pratat om att jag skulle flytta till honom när han får lägenhet. Och nu har han det. Känns det lika självklar fortfarande? Nej, det känns som att det inte alls kommer bli så. Jag vill flytta dit. Jag vill komma bort från allt och leva mitt eget liv. Men jag har en känsla av att hur mycket han än säger att jag får flytta dit så kommer han ända sig i sista sekund.. Ja jag vet jag är knäpp.. Massa konstiga tankar och känslor och hit och dit.
Men snälla nån, jag är bara 19 år. Jag får känna mig osäker.
Men snälla nån, jag är bara 19 år. Jag får känna mig osäker.
Sometimes you have to stop thinking so much,
and go where your heart takes you.
and go where your heart takes you.
Finns det någon värre känsla?
När personen man trodde kände inte alls är den man tror..
Bland löv och solstrålar.
Och hur mysigt är inte vädret idag då? Inte ett moln på himlen, underbart!
Vi har precis varit på en promenad och småtjejerna sitter och äter mellanmål. En riktig mysdag!!
Buss vs. Tåg
Jag säger bara usch.. Ja usch för att åka buss till Stockholm!
Det är trångt och knöligt och varmt och alla verkar vara så griniga.
Damen som sitter bredvid mig ser arg ut och sneglar surt på mig hela tiden. Vad har jag gjort henne liksom? Öh ingenting!
Nej tacka vet jag tågen! Där är det iaf lite space och luft så man kan andas. Men tur att man inte ska så långt iaf.
På söndag blir det i alla fall tåget tillbaka till Västerås.
Nu har jag nästan inga batterier heller så måste spara dom.
Bästishelg!
Denna helg är en av de bättre helgerna. Eller ja det vet jag ju inte än men jag ska "hem" till Örtagården och där är det då aldrig tråkigt!
Tanken var från början att jag skulle åka med Mamma och hennes karl ditt Sthlm på lördag så jag slapp betala resan dit eftersom det ekar i plånboken denna månad, men min fina fina mamma köpte en bussbiljett till mig så jag beger mig dit redan imorgon! Hur bra som helst!
Så imorgon kanske Nadja och prinsen kommer in till centralen och möter upp mig och så åker vi hem till hennes familj. Där ska det bakas minsann, eftersom hon och hennes fina tvilling fyllde år i söndags och jag tyvärr inte kunde vara där så får man ju göra det bästa av situationen. Och vem klagar på att bli firad två gånger? ;)
Men vad är det då vi ska baka? Jo, vi ska baka marängtårta! Innehåller ingen laktos så alla kan äta utav den! Bra va?
Åh så jag längtar!
Jävla as!
Jag blir så förbannad när jag ser sånt som hände Joakim.
Vad är det som gör att folk förlorar sin empati?
Vad är det som gör att folk förlorar sin empati?
Vad är kärlek egentligen?
Är det när man får ögonkontakt och känner att "wow, det där är h*n jag vill leva med!"?
Eller är det när två kompisar inser att det inte bara är "kompiskänslor" längre?
Så hur är det egentligen? Måste kärleken komma direkt eller kan den växa fram?
Jag själv anser att känslor kan växa fram med tiden. Jag menar du blir ju kär i en person, och det tar tid att lära känna personer.
Jag hade ju ett förhållande med en viss person i två år, och där kom inte kärlekskänslorna direkt. Det tog mer eller mindre ett halvår innan jag fick dom känslorna för honom.
Finns det inte folk som har avskytt varandra från början men sen lärt känna varandra och vips så är dom kära..?
Jo nog finns de allt..
Och egentligen, skulle man inte kunna bestämma sig för att bli kär? Det är ju rätt så psykologiskt ändå, på något sätt.. För om du intalar dig själv att verkligen inte få känslor för en person, så får du ju med all sannolikhet inte det. Varför skulle det inte kunna fungera tvärtom? Att du ger dig fan på att bli kär i någon, och så till slut blir du det. Är det verkligen bara jag som tror så? Ja, kanske det.
Hm, ja det här med kärlek är inte lätt, för någon.
Att vara kär i någon som inte besvarar dina känslor måste nog kännas som det värsta du varit med om. Men tro mig, solen finns alltid bakom alla moln. Du behöver inte komma över personen du är kär i, men som med allt annat måste du lära dig att leva med det. För vissa går det fort, för andra tar det längre tid. Men acceptera det och gå vidare.
Om du alltid ser bakåt på din väg framåt kommer du att snubbla till slut.
